Ett växande problem

Naturens kretsgång

I naturen pågår en ständig cykel av nedbrytningsprocesser. Plantor gror och mikroorganismer bryter ner. Kvar blir koldioxid och vatten som åter kan utnyttjas av växtligheten. Detta är en naturlig del i jordens kretslopp och utan den upphör allt liv på jorden att existera. Men i och på våra hus vill vi inte att mikroorganismer skall starta en nedbrytning. En byggnad är aldrig fri från fukt. Inget byggnads-material är sterilt. Mikroorganismerna är på plats redan innan byggstart. Dessa börjar arbeta när det råder ett bra klimat dvs. när det finns tillgång till FUKT, VÄRME, SYRE, NÄRING. Olika organismer kräver olika förhållanden vad gäller dessa komponenter. Oftast samarbetar olika organismer när en process startat. Men de kan också motverka varandra. Olika ämnen bildas under nedbrytningsprocessen. Dessa ämnen luktar illa och kan vara giftiga.

Mossa och lav på betongtakpanna
Vägglav och blåslav på takpapp
Alger på målat träplank

Mossor

Mossor representerar ett utvecklings-stadium mellan vissa gröna alger och ormbunksväxter. Det finns upp till 50 000 olika mossor. De förökar sig med hjälp av sporer. På våra byggnader upp-träder de mest på tak och gångplattor. Mossor upptar sin näring via neder-börden och behöver inte mycket jord att växa i. Mossor trivs i fuktig miljö. I gräsmattor kan mossor bekämpas med järnsulfat eller genom gödsling som ger gräset mer kraft att ”växa bort” mossan. På tak bör man använda ett medel som är avsett att eliminera mossa.

Lavar

Lavar är svamp som lever i symbios med alger varvid svampen utnyttjar algens förmåga att bilda näring med hjälp av fotosyntesen (klorofyll). På våra byggnader uppträder de mest på tak och gångplattor. Lavar förekommer på material av betong eller sten. Lavor kan äta sig in i de hårda materialen och bilda fördjupningar. Därför är det viktigt att behandla med fungicid innan den trängt in i materialet. Har detta hänt är det svårt att eliminera laven som växer inne i materialet.

Alger

Alger är ett sammanfattande namn på flera grupper av en- och flercelliga organismer. De lever i fuktiga miljöer. Det finns ca 500 arter av Grönalger i Sverige. Algen bildar näring genom att utnyttja fotosyntesen. Vid påväxt av alger kan den försörja ett mögel med näring. På våra hus är det främst tak och fasader som blir grönfärgade av alger. Oftast måste man ta till en fungicidbehandling för att bli av med problemet.

Sporerna som är påväxtens frön finns nästan överallt och väntar bara på rätt förutsättningar för att börja växa. Tar man bort en av nedanstående förutsättningar så kan det inte växa.

Utomhus är näringen det enklaste vi kan påverka.
Detta gör vi med Grön-Fri och det är mycket effektivt

Senaste decenniet har PH-balansen i vårt samhälle gått mot det håll som gör att allting växer mycket bättre, detta ser man både i trädgårdar, runtom vägar samt på våra tak. Påväxten har fått mycket bättre förutsättningar för att sprida sig och det är inte alltför ovanligt att man ser hur det börja växa på ”nylagda” tak redan efter 5-7 år.

Då ditt hus i övrigt är fräscht så dras alltid helhetsintrycket ner om taket har mycket påväxt. Med Grön-Fri kan man på ett enkelt och kostnadseffektivt återskapa det vackra tak du en gång investerat i.

Alger

Alger är den påväxt som kommer snabbast, men också den som är lättast att bli av med. Den visar sig som en grön eller brun beläggning främst på skuggiga ytor. På vissa ljusa takmaterial kan man se en mörk hinna av vad man kan tro vara smuts. Det är mycket troligt alger. Vid behandling med Grön-Fri kan rester av algerna sitta kvar på ytan i upp till 1 år, utan efterbearbetning.

Lav

Lav förekommer främst på betongpannor, tegelpannor, skiffer och eternitplattor. Lav är i särklass den svåraste påväxt att bli av med. Den växer långsamt och rötterna går ner i ytans små porer. Laven vissnar direkt efter behandlingen med Grön-Fri men kan sitta kvar på ytan i upp till 2 år. För att påskynda processen kan ytan borstas med grov borste, efter 5-6 månader, för att få bort resterna av laven.

Mossa

Mossa förekommer främst på betongpannor, tegelpannor, skiffer och eternitplattor. Den uppkommer först efter 4-8 år, i vissa fall senare. Mossan växer ofta i skarvar och hämtar en del av näringen från tidigare generationer mossa, de lever av sina egna lik kan man säga. Mossan bör sopas ner innan behandling med Grön-Fri. Dels för att det går åt onödigt mycket Grön-Fri för att dränka hela mossklumpen och dels för att man inte behöver rensa hängrännan när mossan börjar trilla ner.

Generella råd

Högtryckstvätt bör undvikas av flera olika skäl. Vattnet kan pressas in till andra byggnadsdelar. Sporer från påväxt frigörs och sprids till andra tak och byggnadsdelar. Asbest kan frigöras från eternitplattor och spridas i ett stort område. Ytskikt, sand mm, på betongpannor kan helt eller delvis försvinna. För enskilda hustak räcker en tryckspruta(trädgårdsspruta. Ska du däremot behandla fler tak eller stora ytor rekommenderas en bättre spruta, t.ex en sprutvagn. Denna går att hyra varför du bör kontakta oss i dessa fall.

Betongtakpannor kan högtryckstvättas utan att tekniskt skadas. Dock bör man vid högtryckstvättning alltid ytbehandla taket med original ytbehandling.

Vid behandling med Grön-Fri undviker man all efterbehandling och låter naturen sköta rensningen av taket. Ni kan ta ett foto på taket innan behandlingen. Ni får då något att jämföra förändringen med.

Telefon
0470-255 50
036-12 22 55
073-642 40 74
072-203 03 65
Adress
Långstorp, Kastanjen
355 93 Växjö
Vi stödjer